Den som kan räkna ut de procentuella proportionerna av glädje kontra misär i sporten motocross borde få Nobelpriset. Betänk följande:
Du heter Jonas Edberg. Du har under säsongen gjort succe i Uddevallas GP och tagit emot öronbedövande jubel från den tusenhövdade publiken. Du tar stadiga poäng i VM och slåss om segern i SM. Du åker till Gaildorf och bryter benet.

Marginalerna är små i vår älskade sport. Du har flytet, allting stämmer och du sätter framhjulet i fel spår. Plötsligt kan säsongen vara över när den knappt har börjat. Går det riktigt illa så är det inte bara säsongen som slutar... Skador är dock det mest dramatiska. Andra tecken på misär är killen som åker en hel säsong med ständiga maskinproblem, eller föraren som ständigt är sjuk - förkyld, öroninflammation eller nånting annat som håller en borta från träning. Det kan vara något så banalt som ekonomi. Man har helt enkelt inte råd att tanka bilen för att ta sig till banan för träning!
Visst är det väl konstigt att vi älskar motocross som är en sån nedbrytande sport både fysiskt och psykiskt? Vad är det som driver?

Frågan ställde jag mig för några helger sen. Det var en lördagkväll och vackert väder. Jag stod på taket och lagade några pannor som hamnat på sniskan och det lokala SuperMotard-gänget drog förbi. Jag såg dom inte men hörde att inte alla hade båda hjulen i backen. Jag förbannade mitt liv som var stämplat med att snickra och fixa med huset istället för att ut och dra med polarna på någon crossbana. Det kändes i magtrakten... lukten, atmosfären, söket efter den perfekta kurvan, flyget över stora platån, köra på Matsan, 5 sekunder kvar, korv i pausen...
Är detta det som driver? Är detta något som överbryggar svåra skador och isåfall vad är det procentuella förhållandet mellan för och nackdelarna?

Min femöresanalys är följande:
Adrenalinet när det är fem skunder kvar: Plus 40%
Huvudvärken och tröttheten samt smärtan i kroppen efter heatet: Minus 30%
Glädjen över nya kolven och trimpipan: Plus 20%
Räkningen från ovanstående: Minus 60%

Vi har vid mellantid ett minusövertag med 30%, så vi fortsätter beräkningarna.

Det nya bussköpet var en höjdare, den var fin invändigt: Plus 10%
Satan vad den drar diesel: Minus 10%
Någon tipsade om att polera gaffelbenen med våtslippapper: Plus 20%
Fan, det funkade!: Plus 40%
Det regnar men det är ingen ursäkt för att inte åka och träna: Plus minus 0
Packboxarna till gaffeln läcker och kläderna ser ut som en arkeologisk utgrävning: Minus 30%

Ok, jag blev trött i första heatet men nästa heat, då jäklar: Plus 10%
Sjukvårdaren frågar vad jag heter och hur många av de 23 fingrarna på vänstra handen tillhör den högra: Minus 50%
Fan, cykeln är skrot. Styret, plast, dynöverdrag ALLT: Minus 50%
Nästa helg är det rejs igen!: Plus 200%

Som ni märker är det ganska svårt. Huvudsaken är dock att vi hela tiden hamnar på plus, hur jäkligt det än kan vara. I slutändan är nog det viktigaste av allt, från förare via föräldrar och arrangörer till tävlingsledare: Att finna glädjen!

[2003-08-29 23:02:12] Peter Svensson

Ulf Dahlen är självskriven riksbuse i Tre Kronors omklädningsrum. Vem axlar Ulfs mantel i svensk motocross och vad kan man göra för skoj som livar upp vardagen? För att dra alla över en och samma kam så håller jag stenhårt på knattarna. Dessa livfulla killar sköter det mesta. Först ut på banan och rejsa och sen in i depån för vatten och en banan å det fortaste och sen fram med BMX:en och bygga en hederlig massa med hopp och söka slå sig i. Knattarna leker motocross, både på banan och i depån. Kör knattarna ett heat så tävlar 70 procent av deras föräldrar på fullaste allvar. Killarna skakar hand efter heatet medans ett fåtal av föräldrarna borde skaka galler, inga fler kommentarer.

En depå kan te sig trist, skitig, dammig och jävlig. Ändock är det vårat hem. Många av oss tillbringar varje helg i en depå så vad göra för att förgylla tillvaron? Några skaffar sig en buss i lyxutförande med bredbilds-TV och DVD. Man fyller på med tvättmaskin och tumlare samt en verkstadsdel för fyra cyklar samt mekutrymme. Andra ser depålivet ur en annan synvinkel. Jag kommer oftast på tok försent till depån beroende på familjeliv, sen mekning och en buss som har årsmodell -67. Redan där kan man busa till lite grann och slå på dom helljuset när man anländer. Har man en så pass gammal buss så märker man ändå ingen skillnad mellan halv och helljus men det är just grejjen att får göra det!

Miljöstationer är ett gissel, speciellt tvättdelen. Alla mina planer på att söka upp Matsans buss och ställa sig ovanför honom har försvunnit! Jag menar, förr i tiden planerade man detta veckovis i förväg. Njurunda - OK. Matsan står nära strax ovanför banan, jag ställer mig lite, lite ovanför och leder mitt tvättvatten med fyllhammare och spade rakt på Matsans plats. Skulle nu Matsan vara en sån person att han klagar över sin markmiljö runt bussen så har det varit roligt. Tyvärr så har tiotalet år visat motsatsen så vad gör man då?

Skillnad gäller mellan träning och tävling. Vi ska inte förstöra för varandra på en tävling. Är det ett träningsläger och ledaren ställer upp oss på intervallträning med start, ställ då er på soppakranssidan om erat offer. Strax före start gäller det att distrahera. Peka på en molekyl i luften åt fel håll och skrik högt: Kolla där!, böj er med mjuk rörelse ner och stäng av soppakranen för offret och garva resten av intervallpasset.
På väg till träningslägret så erbjud dig alltid att frakta alla cyklar på din släpvagn. Se till att du åker i god tid före alla andra och håll kontakt via mobilen. När du vet att differensen mellan dig och den du fraktar cykeln åt är ca 5 km, gör din stöt! Stanna bilen fort som arton på lämpligt ställe, lasta av polarens cykeln och arrangera den på ett snyggt sätt i diket, in i bilen och dra åstad igen och vänta på ett nytt telefonsamtal! Ok, det tar ca en halvtimme längre att ta sig till banan men det är det värt, jag lovar! Kör man stafett, då man ska springa till cykeln efter ett ryggdunk av föregående förare, sno en annans hoj!

Vid tävling finns det vissa saker som är tillåtna. Göm polarens alla T-nycklar av modell 8 och 10. Var enträgen mot din polare och fråga om du får låna hans/hennes kedjeprej som deo efter duschen. Tvätta polarens hoj och avsluta poleringen med en ordentlig dusch av din flickväns parfym. Fråga hela tiden var man luftar gaffeln och undra om inte polaren kan hjälpa till med detta stora problem. Om däcktrycket enligt banegenskaper bör vara runt 0.8 fråga ständigt varför det går så dålig då du ändå kör på 1.3. När polaren frågar om ni ska värma upp, sitt då stadigt på campingstolen och säg att du sparar dig till racet.

 Det är dags för lite mer humor i crossen. Har varit på tok för mycket elände senaste tiden. För mycket hets mot topplaceringar och varför i hela friden körde vi inte bättre i lag-VM? Ur personlig synvinkel så framstår lag-VM som noll jämfört med en kollegas svåra olycka i Hofors för länge sedan. Krister Hummer känner jag inte igen utan hjälm, ändå har jag kört samma tävlingar som han har kört i snart 13 års tid. Det tar hårt när en broder gör sig illa. Petris pappa ligger svårt sjuk i cancer. Tänk om det vore din pappa?
En kurs i kreativitet för länge sedan lärde mig att kriser är den största triggern till ideér. Den personliga krisen och kreativiteten bestod av - Tänk om det vore jag, tur att inte min pappa har cancer, varför vurpade han, vad var fel på banan, jag avbokar KM:et, varför...? Det ledde till att jag ringde till Andreas Frisk som kan förklara saker och ting. Andreas entusiasm och kämpaglöd fick mig att hämta Björnes hoj den där morgonen och redan efter träningen (efter fyra månader utan hojåkning) var jag beredd att ta hela världen i min famn. Jag älskade allt och alla, till och med att snickra! (Matsan undantaget..)
Cross är rent utsagt fanimej det roligaste som finns. Det finns inget annat som får tankarna på annat håll än några varv på en bana!
Tack crossen för allt du gett mig!

PS: Mera varianter på snälla depåbus mottages tacksamt.

[2003-10-10 23:12:18] Peter Svensson

Jag får tacka för möjligheten att upphöja min stämma och ber er lyssna uppmärksamt.

Inom fem månader, närmare bestämt i början av april månad 2004, är det dags för det s.k. STORA förbundsmötet i Svemo. Vid STORA förbundsmötet skall räkenskapsåren 2002 och 2003 läggas till handlingarna, styrelsen beviljas ansvarsfrihet, stämman behandla motioner som har inkommit till styrelsen senast den 1 mars 2004 samt val ske av ledamöter till olika förtroendeposter.

Låt oss ”mjuka upp” med lite ekonomisk information avseende verksamhetsåren 2001 och 2002.

Siffrorna nedan är redovisade i tusental kronor och beloppen är avrundade.
2001
Summa intäkter 12.796
Summa kostnader 11.918
Verksamhetens resultat + 877
Ränteintäkter 327
Nedskrivningar * 0
Nettoresultat + 1.204

2002
Summa intäkter 14.477 (Diff 2001: + 1.680)
Summa kostnader 14.230 (Diff 2001: + 2.312)
Verksamhetens resultat + 245 (Diff 2001: - 632)
Ränteintäkter 348 (Diff 2001: + 21)
Nedskrivningar * - 896
Nettoresultat -302

Intäkterna har för 2002 ökat på ”egna meriter” med 1,1 miljon kronor. Till beloppet kommer en återföring av s.k. pensionsmedel på avrundat 585.000 kronor. Detta innebär att intäkterna har ökat med sammanlagt avrundat 1.700.000 kronor.

Kostnaderna under samma period har ökat med 2.312.000 kronor varav 1.500.000 kronor avser ökade administrationskostnader och övriga kostnader samt 800.000 kronor för tävlings- och sektionskostnader.

* Nedskrivningen är motiverad av börsraset under 2002. Värdepapper som med utgången av 2001 var bokade till 10.558.000 kronor hade vid utgången av 2002 endast ett marknadsvärde på 9.662.000 kronor.

Tillgångar får inte var för högt upptagna medan tillgångar får vara för lågt upptagna i balansräkningen. Klubbstugan i Norrköping t.ex. är endast bokförd i cirka 530.000 kronor men har ett betydande högre marknadsvärde.

Att gå in och "pilla i" enskilda belopp eller argumentera kring tidigare Generalsekreterarens ersättningar är ointressant enligt min mening. Man skall ställa frågor kring vad vi betalar, vad vi får och hur styrelsen och Generalsekreteraren i stort sköter fögderiet med avseende på ställda mål och utvecklingen i omvärlden?

Resultatet per 2003-09-30 säger i princip inte mycket. Värt att notera är att man fram till den 30 september 2003 har ett underskott avseende Grand Prix-tävlingarna i speedway upptaget till minus 800.000 kronor. Inget att säga om då Avestaborna gjorde en heroisk insats genom att ta över den första GP-tävlingen från Stockholm beroende på arbetsmarknadskonflikten. Gyttjebrottningen i Göteborg har med all sannolikhet inte visat sig i speciellt mycket i resultaträkningen per den 30/9 2003.

Det kommer att bli intressant att se utvecklingen i ekonomin till 2003-12-31. Har det ekonomiska värdet på värdepapperna rasat ytterligare? Vad har styrelsen gjort för ”motdrag”? Hur stor blir förlusten med avseende på GP-tävlingen i Göteborg?

Varsågod och skölj!

STORA förbundsmötet skall besluta om ansvarsfrihet för styrelsen för verksamhetsåret 2002 och 2003. Vad jag kan se av räkenskaperna för 2002 finns ingen anledning att inte medge ansvarsfrihet.

Vid mötet skall ledamöterna på förbundsmötet behandla motioner som inkommit till styrelsen senast den 1 mars 2004. Det är bara vässa pennan och sätta igång att lämna in Dina förslag.

Vid förbundsmötet skall också väljas en del personer till olika förtroendeposter. Jag tycker i sammanhanget att det är viktigt att försöka ”skaka fram” yngre personer som har ”färska” erfarenheter från motorsportsarenorna, klubbararbete m.m. Det stora problemet är att få tag i människor som vill offra sig ytterligare och arbeta ännu mer ideellt. Dessvärre är det svårt att finna personer som är födda på 1960- och 1970-talet som är beredd att arbeta i förbundet och orkar kämpa för att föra in nya idéer och får dem satta i verket.

Ge inte upp. Att starta en federation eller att fly utomlands löser inga problem.

Jag kommer med en uppföljning till dessa ord så snart resultatet och balansen per 2003-12-31 ligger klart.

Med tack för ordet önskar jag alla en fortsatt god kväll.

[2003-12-02 17:15:12] Staffan Grönberg

Som en uppföljning av mina tidigare rader uppmanar jag läsarna att studera; VALBEREDNINGEN INFORMERAR, Svemo´s hemsida 2003-12-09 jämfört med protokollet från lilla Förbundsmötet 2002-04-06.
Ingen av de gamla "uvarna" står till förfogande för omval! Ordinarie ledamöterna Stig Klementz, Jörgen Hafström och Sture Fredell sitter kvar till och med utgången av 2005.Tre av fyra ledamöter i valberedningen lämnar! Endast suppleanten Mats Frånberg står till stämmans förfogande av suppleanterna om man undantar personliga suppleanter åt Klementz-Hafström-Fredell.

[2003-12-10 00:57:17] Staffan Grönberg